Mihrāb skapades år 2025 av skribenter närda i detta fosterland. Själva titeln syftar på en nisch i moskéväggen som markerar böneriktningen. Ordet härstammar till viss del från det arabiska ordet för ”strävan”, som indikerar en strävan för människan att möta den andre och Den Ende. Nischen är därmed både en yttre vägvisare och inre kompass – en plats där både kropp och själ finner sin vägledning. Tidskriftens ambition är att bredda läsarnas förståelse av den islamiska traditionen genom associering till svenska seder, kultur och traditioner. Ur västliga och östliga molns sammankomster vill vi, med beröring av varandra, krama ur regnvatten så att landets folk ska njuta av lätta skurar som svalkar och tvättar själen fri från tyngd. Idén är inte fullkomligt ny. Försök till detta har gjorts genom historiens gång, och detta initiativ ämnar addera till den tidigare prövade och goda ansatsen. Det är den härliga törsten i repris.
När väst-östliga engagemang äger rum, ger dialogen mellan bägge perspektiven inte nödvändigtvis upphov till något nytt, utan till en renoverad vy av verkligheten. En av den svenska konstens förgrundsgestalter, Ivan Aguéli (Abd al-Hadi Aqhili), skrev för över ett sekel sedan, taget ur Sidor Tillägnade Solen (2019):
”Det är skillnad på solens roll i muslimska länder och här i nord. Där borta, ju mer solen ger av sitt ljus, desto märkligt hög blir himlen och horisonten vid och djup, medan det som befinner sig närmast betraktaren i förgrunden tycks liksom förminskat och neutralt. Det omvända fenomenet kan iakttas inom det nordiska eller vintriga perspektivet. Där framhävs istället förgrunden, och det får till följd att tingen som befinner sig närmast betraktaren dominerar perspektivet, medan det som befinner sig i höjd med blicken, det vill säga vid horisonten, dras samman och förminskas. Himlen sjunker ihop.”
En tänkande betraktare i Norden hade, enligt beskrivningen, förmodligen uppmanat folk till tron på Den Oändlige, medan samma tänkare i öst möjligen hade uppmanat folk till tro på tingen. Bägge hade förklarat det osynliga utifrån omständigheter.
På liknande sätt har flera idétraditioner genom tiderna präglats av sina respektive sammanhang och funnit sin väg till vårt avlånga land: Nordens apostel (d. 865) runt 800-talet med katolicismen, Skötkonungs (d. 1022) dop, Vasas (d. 1560) protestantiska reformation som härstammade från Tyskland, Palmes (d. 1986) sekularism, Strindbergs (d. 1912) uttalade kritik mot kyrkan och trosbekännelser, med mera. Samtliga har fördelen av passerad tid på sin sida. Islam kom visserligen tidigt i någon mån, men etablerades sent.
Lyckligtvis är digital kommunikation en tillgång i samtiden och ett distributionsmedel för information, vilket underlättar Mihrābs målsättningar och ambitioner – att regndropparnas förenade pärlor ska viska till svensk jord och väcka en trädgård till liv. Må det gröna miraklet få växa, och må vi tillsammans förmå höra dess skimrande hymn.